Ett speciellt år

Hej!, 

 

Igår var det exakt ett år sedan jag genomgick min amputation. Det känns på ett sätt som att året gått jättefort samtidigt som det känns som att jag befunnit mig i den här situationen i flera år. Det beror på allt som har hänt och allt jag gått igenom, det har helt klart varit ett speciellt år. Jag håller som bekant på att skriva och planera min bok, det är mycket att få ihop och väldigt mycket jag vill få med, jag kan själv skriva under med att det är en utmaning att få ihop allt precis som jag vill, men det blir bra när rätt tillfälle kommer.

Att det är ett år sedan operationen väcker såklart känslor, reflektioner och tankar. Man lämnar ännu ett år bakom sig och jag måste säga med facit i hand att jag är så nöjd och glad med hur året utvecklade/utvecklat sig!!

 

När jag stod inför allt hade jag mål, inspiration, rädsla, motivation, hopp, förväntan m.m, men en sak kunde jag aldrig vara säker på, hur mitt närmsta år skulle se ut. Så äntligen står jag här och kan blicka tillbaka på det som vart och känna mig glad, för det gick bättre än förväntat. Så många nya insikter jag fick, så många nya människor jag mött/möter, en helt ny underbar värld har öppnat sig, ja listan kan göras lång. 

 

Det var aldrig himmelriket att gå igenom en såpass omfattande operation, grymma smärtor och mycket kämpa har det varit, inga tvivel om det. Det som jag dock tycker är viktigt är att det jag fått ut utav mina svaga situationer har gett mig mer positiva saker som överväger det som varit tungt, tack vare att jag vågade se problemen, vågade känna smärtan, vågade fråga om hjälp, tillsammans drar vi varandra vidare och det är tack vare det som idag är idag!! Med det sagt lägger jag in en del utav bloginlägget efter förra årets operation:

 

2011-05-07

På torsdagsmorgonen kom jag och Martin till sjukhuset, vi var här fem över åtta och blev tillsagda att byta om direkt eftersom jag var näst på tur. Det kändes helt okej och magkänslan var lugn. Jag hann även med en liten meditationsövning som jag fått av Lennart, den hjälpte mig att ytterligare uppskatta vad jag har framför mig.
Jag kommer inte att gräva i det djupare men jag känner ett sådant lugn inför allt, jag känner att jag fixar detta och att allt kommer att bli bra, ja känner det till 100%. Jag förstår att människor kanske uppfattar mig som "för positiv" eller att de tror att jag förtränger vardagen och inte vågar vara ledsen, men det är verkligen inte så.

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • marko » Argi+ !!:  ”hej tycker asså att ARGI+ är ett av de bästa tillskoten som finns, så ni som tän..”

  • Gunnar Samuelsson » Nyhetsmorgon :  ”Första gången jag hörde dig tala var i ett slags sommarprogram som gick för cirk..”

  • Susann Arvidsson » Föredrag i Simrishamn :  ”Tack för att du ger så mycket av dig själv. Du inspirerar och har en härlig fram..”

  • Ylwa » Valpisar! :  ”Underbara valpisar. Nästa säsong kommer jag ha med min egna hund på golfbanan! =”

  • Anders » Grym dag!:  ”Peter Magnusson vet jag inte vem det är. Du är mer kändis än honom!”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-